Lucka: 16

1976 erhöll hästsporten 40% kostnadstäckning genom prismedel

Vad hände på kommande 40år egentligen? För i dag erhåller hästsporten 22% kostnadstäckning, således undrar vän av ordning, när hästantalet är detsamma, när antalet proffstränare är detsamma, antalet tävlingsdagar är likvärdigt, men det omsätts 13ggr mer pengar på toton.

omsattning-1975-76

Här följer ett utdrag ur diskussionen (1976) som föregick detta dokument.

 

Hästsportorganisationerna har, förutom sina personalkostnader på 46 mkr, kapitalkostnader på 17 mkr och leverantörskostnader i övrigt för 56 mkr. Bland mera betydande sysselsättningsskapande poster som ingår häri kan nämnas omfattande investerings-, renoverings- och reparationsarbeten som ständigt pågår vid banorna och kan uppskattas till 15 å 20 mkr per år. En annan betydande inköpspost utgör tävlingsprogrammen för de 950 tävlings- dagarna som ger sysselsättning åt tryckerier runt om i landet. Därvid kan även nämnas Rikstotons gratisprogram som trycks i 450 000 exemplar varje vecka. __ Bland indirekta sysselsättningseffekter som kommer utanpå organisationernas inköp kan nämnas ombudsorganisationen för Rikstoton och för övrigt förtidsvad som betalas av vadhållarna. Enbart Postverket torde erhålla cirka 10 mkr i ombudsersättning från V65-vadhållarna (beräknad andel 90000 kuponger x 2:15). De allra mest betydande indirekta effekterna erhålles i samband med hästarnas uppfödning och senare träning. Inköp av foder och förnödenheter till tävlingshästar, unghästar, fölston m. fl. torde ge mycket stora indirekta effekter liksom byggnadsarbeten och utrustning till stallar. Hästägarnas organisationer anger att prispengarna ger en högst 40 %-ig täckningsgrad. Om man konstaterar att nettoprispengarna för 1977 är budgeterade till 67 mkr skulle bruttokostnaden för hästägarna under ett år utgöra över 160 mkr. Vid bedömningen av indirekta effekter bör noteras att uppfödning och grundträning i stor omfattning sker i områden av landet där sysselsättnings- effekterna är särskilt betydelsefulla. Som exempel kan nämnas Gotland, Skaraborgs län, västra och nordvästra Svealand samt stora delar av Norrland.

Således skedde någon form av socioekonomisk kalkyl, för att övertyga politiker om hästnäringens nödvändighet , varför har detta inte upprepats på 2000talet. 

Vem/vilka  har varit så oskicklig förhandlare med staten under hela 2000talet att statens skatteuttag inte följde de uppgjorde fundamenta, som skulle innebära 40% av hästägarnas kostnader ska täckas av prismedel! För det är de facto överenskommelsen med staten när ATGs startades.

Hur kan Hans Ljungkvist vara så nöjd 2016, när han förhandlade fram följande under sina 6år vid makten:

INGENTING:

NOLL : 

ljungkvist_hans_01_0

 

 

 

 

 

Det nya (eller gamla avtalet beroende på hur man väljer att se det) kommer att gälla från 1 april 2016 till 31 december 2018. ( https://www.travronden.se/nyheter/sport/forlanger-avtalet-med-staten-87586)

Hans Ljungkvist tillträdde som Svens Travsports ordförande 2010, innan dess satt han i ATGs styrelse som statlig representant sedan 2007.

Har Hans verkligen förstått uppdragets förändring EFTER 2010, att han ska värna om hästsportens bästa och inte statens som var hans tidigare uppdragsgivare?

För avtalet med STATEN har inte förändrats sedan Hans Ljungkvist tog över 2010, trots att ekonomin för travsporten i allt högre hastighet urholkats.

gudfadern

 

 

 

 

 

Således måste man i dag kunna ifrågasätta Hans Ljungkvist roll som ordförande, har han verkligen tagit ansvar för uppdraget?!

Ekonomiskt sett för hästsporten är svaret : NEJ

Hästsporten har förlorat hälften av täckningsbidraget genom prismedel. I dag betalar hästägarna 80% av kostnaderna, trots att avtalet med staten stipulerade 60% när ATG startades.

Tveklöst bär Hans Ljungkvist ett stort ansvar för ett katastrofalt uselt förhandlande med staten sedan han tillsattes som ordförande.

sparar-ur

 

 

 

 

 

 

Fotnot:

Helåret 1 januari – december 2015 •

Totalisatoromsättningen uppgick till 12 535,1 (12 231,1) MSEK

• Totonettot uppgick till 3 819,6 (3 726,3) MSEK.

• Utdelning till trav- och galoppsporten uppgick till 1 699,6 (1 636,5) MSEK, men rena prismedel endast 686mkr

• Betald lotteriskatt och åtagande enligt avtal med staten uppgick till 1 385,7 (1 351,4) MSEK

Man BÖR notera att totala kostnaderna för ATG+K75 är 1296 mkr, men då ATG skjutit över K75 på ST, så noteras K75 själva för 254mkr , problematiken är att ATGs/STs bokföring är avsiktligt ogenomtränglig, således finns utrymme för felberäkningar.

PRISMEDEL  2015: 686mkr ( uppskattat försörjningsgrad 22%)

Prismedel: 1977 : 67 mkr (uppskattad försörjningsgrad 40%)

Frågan man måste ställa sig: Varför har inte statens skatteuttag på 35% på totonettot förändrats och fullföljt avsikten med ATGs startande( ( sänktes för all del från 36% till 35% år 2007)? Att försörjningsgraden genom prismedel skall vara 40% ? 

Hur har kostnaderna för spelet kunnat stiga snabbare än kostnaderna för hästhållningen? Kostnadernas andel av totalintäkterna för spelet borde rimligtvis bli allt lägre desto högre omsättning, enär investeringskostnader och personalkostnader rimligtvis stiger långsammare än spelintäkterna? Eller är det så enkelt att omsättningsökningen äts upp av byråkraterna samt media/reklamkostnader? Att ingen som helst analys har gjorts av ST/SG huruvida det är en rimlig utveckling som ATGs kostnader har tagit?

Fotnot2: ST påstår (848mkr) men då ingår uppfödarpremier, hästägarinsatser , banornas tillskott osv osv) Prismedel genererats från ATG och utgör prismedel i totolopp är 686.

 

Nedan följer 1976 års siffror:

1976-ars-hastsporten